Återanvändning hos Link Arkitekter

Ett sätt att vara med och förlänga textiliernas livscykel är att återanvända de resurser vi redan har. Så när Anna Hansson från Link Arkitektur kontaktade oss om att delta med våra överblivna gardiner och restbitar till deras nya kontorslokal på Trikåfabriken i Hammarbysjöstad blev vi väldigt glada.

Link Arkitekter arbetar med hållbarhet som en prioritet och har satt som mål att inreda sina kontor över hela Skandinavien med återanvända, återvunna och hållbara material. Stockholmskontoret består till 98 % av återanvända material och de siktar på att inspirera och använda sitt kontor som ett skyltfönster för återanvändningens möjligheter och hållbara material.

Link Arkitekter arbetar med hållbarhet som en prioritet och har satt som mål att inreda sina kontor över hela Skandinavien med återanvända, återvunna och hållbara material. Stockholmskontoret består till 98 % av återanvända material och de siktar på att inspirera och använda sitt kontor som ett skyltfönster för återanvändningens möjligheter och hållbara material. Det är ett vackert och funktionellt kontor och är verkligen ett bevis på deras förhållningssätt.

Kontoret är ljust och öppet med fina utrymmen och förvaring för alla inspirerande materialprover som en arkitekt behöver ha tillhands. Förutom öppna kontorslandskap finns många mindre kontors- och konferensrum. Det är framförallt i rummen som våra tyger hänger, där de skärmar av utan att stänga ute alltför mycket ljus.

California i färgen 2320. Foto: Jason Strong
Mycket plats för materialprover. Foto: Jason Strong
Moodboard på pågående projekt.
Plats för materialprover

Vi lyckades hitta överblivna gardiner från tidigare projekt och hittade sätt att använda våra restbitar till nya gardiner. En restbit kan vara sista biten på en rulle eller bitar med mindre vävfel. Sömnadsateljén gjorde ett fantastiskt jobb med att sätta ihop bitarna till gardiner i rätt storlek. Eftersom våra gardintyger är från 300 – 340 cm breda så går de att använda där takhöjden passar, så gardinen kan antingen skarvas ihop av flera mindre bitar eller så blir det flera mindre breda gardiner. Skarvarna göms i gardinens veck och är inget som syns särskilt mycket.

I de flesta kontors- och konferensrum hänger gardiner i semitransparenta Bern, i en bruten vit, samt två färger av våra mer transparenta textil California. En varm beige som passade väldigt fint till golvet och en varm grå som smälte fint ihop med väggfärgen och de råa betongpelarna som är genomgående i inredningen.

Tygets färg går fint ihop med golvet.
California i färg 3653. Sydd av mindre bitar som skarvats ihop.
Färgen på tyget smälter fint in i betongens färg.
Här syns skarven i California i färg 2320.
Gardinerna är sydda med påsömnadsglid, med ett litet veck vid varje glid.
Gardin i Bern 1210, ett överskott från tidigare projekt.
Bern är ett semitransparent tyg som ger bra skydd för insyn.

VÄVNING, FEL OCH RESTBITAR

Ett tyg skapas genom att trådar träs in i en vävstol, den delen kallads varpen och rullas upp på en stor bom. För att sammanfogas till ett tyg behövs en tvärgående tråd, väften, som genom olika sätt att lyfta varptrådarna tillsammans bildar tyget (kallas bindningar -så som tuskaft, satin). Beroende på bredden och tygets tjocklek kan trådarna variera från hundratal till tusentals. För det mesta flyter det på felfritt men eftersom trådar är sköra kan de gå av, de kan fastna eller hamna fel på olika sätt. I vävfabriken kan det flyga omkring fiberdamm som lätt fastnar i tyget. I efterbehandlingsproceduren kan dessutom oönskade fläckar och andra oväntade saker dyka upp.

Sammantaget finns det många sätt ett fel eller skönhetsfläck kan uppkomma på tyget. Traditionellt i textilindustrin har detta ansetts vara ett fel som inte kan användas, och biten tas bort. Vi vill uppmärksamma dessa bitar som en resurs. Om bitarna kan användas, antingen som de är som mindre gardiner eller med diskreta skarvar, sparar vi allas resurser. Och ur ett miljöperspektiv, samt för att följa avfallshierarkin, är återanvändning alltid nummer ett eftersom återvinning är mer energikrävande. Det finns tyvärr heller inget bra sätt att återvinna polyestertyger så att de kan bli nya tyger igen, och därför kan vi sluta oss till att mycket bränns upp för energiåtervinning. Endast 1% av de tyger som samlas in för återvinning blir nya fibrer.

Förutom tygbitar med fel har vi resttyger från det som ibland blir den sista tygbiten på rullen. Vi använder dem för våra prover, men vi har mer av våra populära färger än vi behöver. Förutom prover har vi använt dessa till våra Astrid-väskor och gjort trasmattor tillsammans med Vandra Rugs. Vi skänker till skolor, mest till designskolor men även grundskolor. Vi samarbetar med arkitekter och designers som vill använda överblivna tyger för projekt med en hög hållbarhetsprofil.

När det kommer till rester av våra tyger för möbler och dekoration finns det så många användningsområden, så vi har egentligen svårt att kalla dem rester. Förutom prover använder vi dem för att göra exempelvis kuddar, överkast, dukar och servetter. Men vi har mer än vi använder och betraktar dem som ett slags administrativt problem; hur ska vi ta hand om dem för att göra det bästa av en fin resurs utan att göra det alltför tidskrävande att hantera dem? Vi vill gärna hitta en väg tillsammans med en flexibel partner.

En annan del av våra resttyger kommer från när vi klipper till våra klipprover, små avklipp som är perfekta att använda som fyllnadsmaterial.

Vi är alltid nyfikna och öppna för hur man bäst använder restbitar. Har du ett projekt och vill använda våra restbitar? Hör av er till [email protected]